Vår ande och själ!

1 Mos 2:7
Och Herren Gud formade människan av stoft från jorden och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande själ.
1 Tess 5:23
Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela, så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst.
Både Mose och Paulus förklarar det vi människor består av.
ANDE, SJÄL OCH KROPP!
Ja, och det är just denna något invecklade del av oss som jag tänkte ägna lite tankegångar.
Kroppen
Nummer tre av dessa tre som vi består av enligt bibeln, kroppen, den kan vi ju bokstavligt lära oss en del av med våra sju olika slags sinnen, syn, hörsel, luktsinnet, smaksinnet, känseln och egentligen då också två sinnen till som balanssinne och kroppssinne. Genom dessa sinnen och matematiska formler är det ju lite "enklare" att forska kring, men det inre och osynliga,
själen och anden?
Det blir ju något krångligare, de går inte riktigt att utforska på samma sätt.
Att varje människa ändå består av ande, själ och kropp är ju väldigt tydligt och klart enligt Skriften, men, vad är det då för skillnad på anden och själen som vi inte alls på samma sätt som kroppen kan se eller ta på? Hur skall vi kunna förstå det hela?
Psykologins kunnande kring själen har man lärt sig genom mänsklig forskning och möten med människor, så har man förstås fått en del erfarenhet och aningar om hur själen fungerar. Ändå saknar psykologin och vetenskapen mängder av sanningar kring just detta område! Vår ande och själ är inte riktigt en och samma utan två olika delar i vår kropp, här har psykologin och vetenskapen noll kunskap om anden i människan. De tror förmodligen inte ens att människor förutom själen har något som heter ande inom oss, men, skulle de vara intresserade så finns klarhet att hämta om skillnaden mellan ande och själ i Guds Ord!
Guds Ord, har all kunskap vi behöver känna till om i detta område, de allra viktigaste svaren vi behöver veta finns här, och Guds Ord förklarar!
Heb 4:12
Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.
Om själen!
Själarna som Gud en gång hade skapat hade helt plötsligt blivit lurade och gått miste om evigheten de var ämnade till.
Istället hamnar man under evighetens fördärv och död, men! Inte blir Skaparen för den skull det minsta överraskad, han som skapat allt visste förstås exakt in i minsta detalj vad vi består av och hur vi fungerar. Han hade ju även skapat den ängel som gjorde uppror och förvandlades till en gammal orm.
Gud hade berättat och varnat Adam för att äta av kunskapens frukt och visste givetvis att Adam och Eva ändå ganska snart skulle komma att bli lurade av denne orm och att konsekvensen skulle bli döden, likt en biltillverkare givetvis vet om att när man stoppar sirap i biltanken istället för bensin och blandar grus i motoroljan på den bil man tillverkat så kommer bilen snart att dö och skära ihop, inte så konstigt, eller hur?
Gud hade planerat allt från början till slut i minsta detalj och syndafallet från början ingick i hans plan.
Allt var redan förberett som han genom Jesaja senare också meddelade. Gud själv Immanuel skulle komma ner till jorden för att återlösa och befria de förlorade själarna från djävulens klor och även föda oss människor på nytt.
Jesus säger ju i Johannesevangeliets 3;dje kapitel början att den som inte blir född på nytt inte ens kommer att kunna se Guds rike, givetvis då heller aldrig kunna komma hem till Gud och evigheten, så allt detta som sker ingick i Guds plan!
Jes 7:14
Därför skall Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel.
Jes 43:11-12
Jag, jag är Herren, förutom mig finns ingen frälsare. Jag har förkunnat det och berett frälsning,
Mar 15:38
Då brast förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ner.
Efter Jesu offer så brast alltså förlåten i Jerusalems tempel, tecknet på att det gamla förbundets dagar var över och något nytt hade kommit.
3 Mos 17:11
Ty kroppens liv är i blodet, och jag har givit er det till altaret, till att bringa försoning för era själar. Det är blodet som bringar försoning genom själen som är i det.
Ja, Jesu blod var alltså blodet som utgöts och hans själ bringade försoning för våra annars förlorade själar enligt bibelordet.
Också våra själar finns i vårt blod enligt bibeln. Alltså, vårt köttsliga medvetande flyter egentligen omkring i blodet genom vår kropp. Det kan vara något svårt att förstå, men det är faktiskt så Gud här ovanför själv berättar om själen.
Heb 2:15
och befria alla dem som av fruktan för döden hade levt i slaveri hela sitt liv
Ja, fruktan för döden kom in i mänskligheten i och med syndafallet. Det är också bl.a därför människors själar över hela världen bygger arme'er och försvar. Denna rädsla som kom över mänskligheten hade alltså djävulskt ursprung och är ett slags nersmutsat genarv från djävulen, absolut ingenting som härstammar från Guds kärlek.
1 Joh 4:18
Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan. Rädslan hör ju samman med straff, och den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken.
Vi vet som bibeln säger att Gud är kärlek.
1 Johannes 4:8
Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, ty Gud är kärlek.
Själarna blev djävulens slavar när Adam och Eva valde att lyda honom och sedan dess spelar han ständigt på människors rädsla och påverkar så att vi med t.ex fina försvarstal bygger skenheliga arme'er, och detta bakom kulisserna för att egentligen utplåna hela mänskligheten. Djävulen vill att vi hålls bundna av rädslan ända in i döden för att han vet mycket väl om att när människokroppen dör utan att ha blivit frälst och född på nytt så hamnar både själ och kropp i gehenna. Djävulen själv har ju sin förberedda plats där men han vill även dra med sig mänskligheten till denna eldsjö.
Matt 10:28
Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna.
Sån är situationen just nu för djävulen och alla människors själar och kroppar utan Jesus, på väg till gehenna!
Köttets sinne är själen;
Rom 8:5-8
De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.
1 Mos 1:28
Gud välsignade dem och sade till dem: "Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! Lägg den under er och råd över fiskarna i havet, över fåglarna under himlen och över alla djur som rör sig på jorden!"
I berättelsen om Adam och Eva så ser vi att Gud inledningsvis talar med dem. Senare vet vi att ormen lurade in dem i olydnad och synd och just det här med synden blev det som också blev skiljemuren mellan Gud och människa, liksom det som "förlåten" tidigare i Israels uppenbarelsetält i öknen symboliserar, och också i senare tempelbyggen.
Det var människans medvetna själ som tog beslutet att följa ormen. Själens förmåga fördärvades hos människan och blev alltmer oduglig som kanal för Gud.
Gud kunde längre inte umgås med människor eftersom syndens smuts inte tillåts i Guds rike och den helighet som råder där. Vi skulle inte ens existerat en sekund i Guds himmel om Gud skulle ha släppt in oss med kvarvarande synd. Vi skulle helt enkelt brunnit upp eller åtminstone dött på stört. Gud ger oss en vink om det härunder.
2 Mos 19:11-12
De skall hålla sig beredda till i övermorgon, ty då skall Herren stiga ner på Sinai berg inför allt folkets ögon. Du skall märka ut en gräns för folket runt omkring berget och säga: Tag er i akt för att stiga upp på berget eller komma nära dess fot. Var och en som kommer nära berget skall straffas med döden,
Tack och lov så hade ju då Gud ändå förutsett själens förfall och misstag och hade en djupare plan med människan. Gud hade redan innan han skapade oss beslutat att vi människor skulle bli återlösta och födda på nytt.
Det är själen och vårt förstånd inombords som medvetet avgör och väljer om vi vill följa Gud eller de mänskliga lustarna. Själen är knuten till kroppen och vill egentligen inte mycket annat än att tillfredsställa kroppens önskningar. Det var också så Adams själ valde fel väg och var orsak till dödens intrång och också blev skyldig till dödens eldsjö.
Att inte lyssna in vad Gud har talat leder alltid åt fel håll och undergång medan djävulen ständigt viskar in det motsatta i våra öron.
Varje människa behöver med Guds hjälp därför ta tag i sin själ, besluta sig för att omvända sig från syndens vägar för att det skall börja gå väl!
Rom 12:2
Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.
Då tar vi lite om vår ande!
1 Kor 14:5
Jag önskar att ni alla skall tala tungomål....
1 Kor 14:14-15
Ty om jag talar tungomål när jag ber, så ber min ande, men mitt förstånd bär ingen frukt. Vad innebär nu detta? Jo, jag vill be i anden, och jag vill också be med förståndet. Jag vill lovsjunga i anden, och jag vill också lovsjunga med förståndet.När vi ber med vår ande så kan alltså tungotal användas och går det ens att be med vår ande utan att uttala något ljud, hmmm, njaaa?
Vi har ju Hanna som talade utan ljud.
1 Sam 1:13
Hanna talade i sitt hjärta, och bara hennes läppar rörde sig, men hennes röst hördes inte.
Så visst! Gud känner ju vårt allra innersta till minsta detalj och visst går det att tala så att Gud förstår även utan ljud.
Det står också senare att Hanna utgjöt sin själ när hon här talade i sitt hjärta. Om det då var hennes ande som menas här när hjärtat nämns vet jag inte riktigt? Talade Hanna redan här under Gamla Förbundets tid med tungor?
Det kan tyvärr inte jag helt bestämt säga något om, men, att be med vår ande genom att tala tungotal är ändå det nya förbundets tillvägagångssätt som bibeln lär oss, vi har fått nåden att be med obegripliga ord och ljud.
Det är ju det här som är riktigt spännande i våra andliga liv. När vi utgjuter vår själ med förståndet och närmar oss Gud, när vi tackar honom, tackar Sonen och Anden vår hjälpare, alltså medvetet beslutar oss att försöka komma allt närmare Gud. Någonstans så kommer vi ju till en punkt där vi inte har mer att säga och då kan vi medvetet "själen" överlåta allt av förstånd och låta vår egen ande inom oss istället börja tala med tungor. Vi behöver alltså inte veta vad som egentligen sägs men bara tala och här kommer det riktigt spännande!
Rom 8:26-27
Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Ty vi vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan ord, och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill.
Han som har flyttat in i oss, Kristi Ande, Guds egen Ande, han som numer lever i oss tar över och hjälper oss i bönelivet. Låt oss verkligen försöka smälta det här.
Gud själv tar över och formar våra böner så att det blir som han själv vill. Vilken nåd och hur fantastiskt är inte detta! Genom tungotalet förlöser vi Guds kraft och själva blir vi uppbyggda medan Guds Ande formar våra böner på alla möjliga områden utan att vi ens egentligen behöver förstå allt. Kan det bli annat än bra?
Vi kan bara vila och förtrösta i att Gud tar hand om hela situationen, han vet vad som är bäst i alla situationer och våra böner får vara segerredskap i Guds hand, halleluja!
Måste inte!
Vi måste givetvis inte tala i tungor om vi inte vill men det är ju en gåva från Gud till alla sina barn för att vi lättare skall kunna kommunicera med pappa, dessutom får vi också på detta sätt vara användbara och med i Guds rikes utbredande, så varför inte? Vill vi inte vara med i segertåget, vill vi inte höra vad han vill berätta för oss, vill vi inte vara redskap åt Gud?
Ja, jag har faktiskt väldigt svårt att kunna förstå att man inte vill använda dessa fantastiska gåvor vi alla fått från Gud?
Det är ju ett enormt privilegium för alla oss kristna, att efter förlåten brast ha fått chansen till allt detta nära umgänge med Gud, och dessutom att jublande få vara med på den segrande sidan i den andliga striden, att få vara en andvändbar Kristi soldat åt Abba Fader, den Allsmäktige Skaparen.
Genom detta kapitel 1 Kor 14 kan vi förstå att varje kristen har fått möjligheten att be tungotal med sin egen ande, annars hade Paulus aldrig sagt så. Paulus verkligen önskar att vi alla kunde förstå det här och ta till oss denna gåva och möjligheten till att uppbygga oss själva, givetvis är det Faderns vilja.
Vi kan alltså både be och sjunga med förståndet, men också utan att förståndet förstår, knepigt, eller förstår vi?
Varför behöver vårt förstånd vara utanför i det här läget?
Vår ande fungerar alltså även utan att vårt mänskliga förstånd behöver vara delaktigt. Vår ande kan kommunicera med Gud utan att vi på det normalt mänskliga planet med själens medvetande inledningsvis varken kan eller behöver förstå. Varför och vad är vitsen med det här?
Visst är det så att upplevelsen av Andedop och eld som evangelierna och Apostlagärningarna i kapitlen 1 och 2 berättar om gör att det blir oerhört mycket lättare och naturligare känsla med tungotalet men, du behöver inte invänta en massa speciella andliga upplevelser och känslor först innan du får börja tala ditt eget uppbyggelse språk. Detta är en gåva till varje kristen genom att Gud själv redan har flyttat in i alla dem som tog emot Jesus, öppna presenten och sätt igång att tala närhelst du vill, börja bara med att låta de obegripliga ljud som finns latent inom dig växelvis tillsammans med förståndets tacksägelse som också finns i ditt inre få flöda fram, utgjut ditt hjärta inför Fadern som gav oss nåden genom Jesus, gör det, kortare eller längre, oavsett vilket så kommer Guds Ande att börja verka och samarbeta med dig. Så småningom fylls ditt inre, tankar börjar växa fram och Guds närvaro ökar.
Jakob 4:8
Närma er Gud, så skall han närma sig er.
På detta sätt kan mycket väl Guds Ande börja närma sig dig och kommunicera med dig. Då händer det som Jesus berättar om i
Joh 7:38
Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger.
Det du behöver göra för att förstå att det verkligen är Gud som talar är att känna efter om det stämmer överens med Guds Ord? Är man då på riktigt i Anden som det ibland uttrycks så blir det aldrig fel. Du kan då således om läget är ok också profetera ut det du inom dig upplever att Gud säger. Alla kan profetera när läget är rätt precis som Paulus säger.
1 Kor 14:31
Ni kan alla profetera, en i sänder, så att alla blir undervisade och alla blir tröstade.
Däremot har jag själv också ibland upplevt hur vissa profeterat genom sitt egna jag och sitt själiska medvetande, dvs genom "köttets sinne" och då kan det givetvis bli hur tokigt som helst, så köp inte allt!
Om man inte med Guds Andes hjälp rannsakar det som sägs så kan skenheliga vackra ord leda väldigt fel. Gud talar alltid hand i hand med vad som står skrivet i bibeln men, vi måste förstås mitt i allt också minnas det Jesus fick möta, att också djävulen använde Guds Ord för att vilseleda.
Vi måste själva alltid vara vaksamma och lyhörda och fråga Gud på allvar om det är det själiska som talat sånt som känts bra eller, om det är Guds Ande som talat?
Är det något som uppmuntrar församlingen, något som uppbygger församlingen så kan vi vila i budskapet. Djävulen uppmuntrar och uppbygger inte Guds barn. Det kan förstås också handla om förmaningar, men då bör det vara sagt med tonen av en mild älskande röst, annars lägg det på skräphögen och kasta det i glömskans hav det som sagts.
Det är att vandra i Ande!
Gud är ju inte långt borta från någon av oss när Kristus bor i oss. Därifrån, till din ande talar idag Kristus direkt inom dig. Det vi behöver göra är bara att lära oss lyssna in hans milda röst i vår ande och sedan förmedla detta vidare till vår själ som i sin tur beslutar att utleva det, berätta om Guds tankar för din omgivning och själv följa det som Gud talat inom dig.
Vi ser alltså av de bibelord vi redan tidigare tittat på att både vår ande och vårt förstånd har varsin vilja. Själen har sin vilja, och anden sin.
Mar 14:38
Vaka och bed att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt."
Själen har medvetenhet och känslor, medlidande med andra människor och en hel del annat även om köttet är svagt, men, den har detta endast till begränsning, någonstans upphör medlidandet mellan människor hos jordiska själar, och det just pga syndafallet. Det finns skillnader mellan själen och anden inom oss.
Det behöver vi verkligen förstå.
Själen är inte alltid helt synkroniserad med vår ande?
Bibeln beskriver egentligen själen såsom vår mänskliga kropps nödvändiga kommunikatör både ut i denna värld och för vår kropp. Det är själen som styr våra kroppar, men det är den pånyttföddes ande som bär på den Gudomliga visheten som själen i sin tur skall förmedla.
Ps 103:1
Lova Herren, min själ, ja, hela mitt inre skall prisa hans heliga namn!
Guds Ord säger att människors kropp består av åkermark av två olika slag;
1 Kor 3:9
Ty vi är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker, en Guds byggnad.
Vi är faktiskt också något mycket mer än en åker, vi är Guds tempel!
Vi, alla människor som lever i världen, vi är varelser med två slags åkermark inom oss. Köttets och andens åker, och även om köttets åkermark finns kvar hos oss så länge vi lever på denna jord så har vi av nåd blivit utvalda av Gud att bli hans heliga tempel.
Matt 13:37-38
Han svarade: "Den som sår den goda säden är Människosonen. Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn.
När vi blir frälsta och födda på nytt så flyttar Jesus in i vår åkermark, dvs in i det som Paulus berättar om.
Gal 6:8
Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda undergång, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv.
Jesus flyttar in i vår andes åker, inte in i vår kötts åker, men även alltså fast den syndiga åkermarken så länge vi lever finns kvar inom oss, dvs köttet och själen så flyttar Gud in i sitt förberedda tempel.
1 Kor 3:17
Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Guds tempel är heligt, och det templet är ni.
Gal 2:20 och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig.
Själen vårt mänskliga förstånd och vilja beslutar alltså i vilken del av vår åkermark, köttets eller andens det skall sås? När vi blev frälsta valde vi att låta Jesus komma in och bosätta sig i vår ande, dvs i vår andes åker. Där växer han sig allt större och starkare beroende på hur mycket vårt förstånd eller då själ tillåter?
Valet och tillåtelsen görs alltid av vår själ. Gud respekterar den fria viljan, ja, något annat finns inte inom kärlekens principer. Låt Jesus fortsätta att växa och bli allt större i våra liv!
Hjärnan och hjärtat inom oss symboliserar ganska bra det osynliga livet inom oss med själ och ande.
De är inte en och densamme men hänger ändå ihop på olika sätt. Bibeln har ritningarna för att hela kroppen skall kunna fungera och existera på bästa sätt.
Gud har skapat oss sådana men det är vår egen uppgift att vilja lära oss mer om det osynliga inom oss.
Nya härlighetskroppar väntar i vilket fall oss kristna där vår ande och själ förevigt tillsammans skall fortsätta sin existens.
Fil 3:20-21
Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. Han skall förvandla vår bräckliga kropp, så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet. Ty han har makt att lägga allt under sig.
HALLELUJA!
Okidoki!
Detta var lite om anden och själen inom oss, helt unika levande köttsliga varelser som är tänkta att bli lika Gud, waow!
Det kommer förmodligen snart en ny del som handlar om mer om Evas betydelse för oss!
AMEN!