Att hävda rätten att få döda andra människor t.ex i försvarskrig eller genom dödsstraff gör att du själv går evigt förlorad!

Skriv din text här ...

Allvarligt, och kanske t.o.m det mest allvarliga av allt allvar, det är att gå evigt förlorad!

Bibeln hymlar inte alls med det utan talar väldigt tydligt och klart om att denna alternativa möjlighet till himlen finns och tyvärr så antyder Jesus att de flesta människor faktiskt pga synden är på väg just dit och missar målet, evigheten i himlen.

Matt 7:13-14
Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den. Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Till den kristne!

Det betyder faktiskt också så, att även om man en gång i tiden har vänt sig till Gud och Jesus och bett om sina synders förlåtelse, och därmed fått sina tidigare synders förlåtelse, så kan man ändå avfalla från Gud och igen gå miste om evigheten.

Att man en gång har blivit räddad och renad betyder inte "per automatik" att man aldrig mer kan gå miste om evigheten med Gud.

Jesus varnar ofta för att inte hamna utanför den smala vägen och som kristen återigen bli hårdhjärtad och kall. Den andliga syn och klarhet man en gång fick kan faktiskt på riktigt förmörkas igen. Detta är allvar av största kaliber och mycket viktigt att förstå!

Heb 6:4-6
Ty de som en gång tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande och smakat det goda Gudsordet och den kommande världens krafter men sedan avfallit, dem är det omöjligt att föra till ny omvändelse, eftersom de själva på nytt korsfäster Guds Son och öppet hånar honom.

Det finns alltså gränser då slöjor igen kan börja täcka vår andliga syn och vi förblindas!

2 Kor 4:3-4
Är vårt evangelium dolt, så är det dolt för dem som går förlorade. Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet - han som är Guds avbild.

Man kan sakta men säkert igen börja förvandlas till en i de otroendes skaror som är på väg mot de förlorades sjö, om man alltför mycket valt att nonchalera Guds Ande och Jesu Ord.

Jesus är ju tydligt själv Gud, förvisso Guds förlåtande och förbarmande del av kärlekens Gud som i första hand inte kom för att döma människor utan för att rädda dem som "Joh 3:16" säger, men!
Han är ändå den Gud som ensam kunde dö för hela mänsklighetens alla synder. Gud själv i form av Sonen iklädde sig allas våra synder och dog för allas vår skull på Golgata kors, ingen annan, varken människa eller ängel kunde ha fullbordat detta mirakelverk enligt Guds eget Ord.

Här talar Herren Gud Jahve i det Gamla Testamentet!

Jesaja 43:11
Jag, jag är Herren, förutom mig finns ingen frälsare.

Och här säger Guds Ande genom Lukas i det Nya Testamentet!

Apo 4:11-12
Jesus är "stenen som ni byggnadsarbetare kastade bort, men som blev en hörnsten." Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta."

Så liksom lärjungen Thomas sa till Jesus så säger också vi.

Joh 20:28
"Min Herre och min Gud!"

Ok, då så!
Han dog för alla våra synder står det, men, det står faktiskt också om ett undantag och läge i våra liv där Jesu nåd och förbarmande ändå inte gäller.
Jesus nämner själv att det finns en speciell synd som Gud aldrig någonsin kommer att förlåta även om Sonen sägs ha dött för "alla" våra synder.

Lukas 12:10
Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som hädar den helige Ande skall inte få förlåtelse.

Hur kan bibeln säga "alla" fast Gud inte menar "alla"? Jo, bibeln behöver läsas med andliga glasögon och först då kan det andliga tänket klarna.

"Alla" våra synder handlar förstås om de synder som lyfts fram inom ödmjukhetens ramar, alltså synder man ångrar och där man ber Gud om förlåtelse, detta är vad "alla" synder här betyder. Det finns också synder utanför dessa ödmjukhetens ramar som Jesus inte alls dog för.

Matt 12:31-32
Därför säger jag er: All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas.
Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som talar mot den helige Ande skall inte få förlåtelse vare sig i den här tidsåldern eller i den kommande.

Vad betyder det egentligen att häda Guds Ande och aldrig mer kunna få förlåtelse från Gud?

Den Jesus i bibeln kallar för lögnens fader, djävulen, den förste någonsin som valde oförlåtlighetens väg är väl ett av bättre exempel att titta lite närmare på.
Han var till en början skapad som en skön och härlig musikalisk andevarelse med egen fri vilja, "på detta sätt lite lika oss" men även om han var skönt skapad så valde han ändå högmodets väg bortifrån Gud.

Hesekiel 28:12-19
"Du människobarn, stäm upp en klagosång över kungen i Tyrus och säg till honom: Så säger Herren, Herren: Du var en mönsterbild av fullkomlighet, full av visdom och fullkomlig i skönhet. I Eden, Guds lustgård, var du, höljd i alla slags ädelstenar: karneol, topas och kalcedon, krysolit, onyx och jaspis, safir, karbunkel och smaragd. Med guld var dina tamburiner och flöjter utsmyckade, framställda den dag du skapades. Du var en smord, beskyddande kerub, och jag hade satt dig på Guds heliga berg. Där gick du omkring bland gnistrande stenar. Du var fullkomlig på alla dina vägar från den dag då du skapades, till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig. Genom din stora handel fylldes du med våld, och du syndade. Därför drev jag dig bort från Guds berg och förgjorde dig, du beskyddande kerub mitt bland de gnistrande stenarna. Eftersom ditt hjärta var högmodigt på grund av din skönhet, och du fördärvade din visdom på grund av din prakt, kastade jag ner dig till jorden och utlämnade dig åt kungar till att beskådas. Genom dina många missgärningar och din oärliga handel vanhelgade du dina helgedomar. Därför lät jag eld gå ut från dig, och den förtärde dig. Jag gjorde dig till aska på marken inför alla som såg dig. Alla som kände dig bland folken häpnade över dig. Du fick ett fasansfullt slut och du skall inte mer finnas till."

Djävulens synd och uppror mot Gud bäddade alltså för bibelns gehenna, detsamma som eldsjön eller helvetet som vissa har översatt det till.
Gehenna utgick alltså ifrån att djävulen i egen "hög" person föll i högmod och stolthet i ondo. Det han sådde skulle han så småningom själv få skörda.

Jeremia 2:19
Det är din ondska som tuktar dig, och ditt avfall som straffar dig. Inse därför och tänk på hur ont och bittert det är att du överger Herren, din Gud, och inte fruktar mig, säger Herren, Herren Sebaot.

Matt 25:41
Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar.

Jesaja 14:13-14
Du sade i ditt hjärta: 'Jag skall stiga upp till himlen, ovanför Guds stjärnor skall jag upprätta min tron. Jag skall sätta mig på mötesberget längst upp i norr. Jag skall stiga upp över molnens höjder, jag skall göra mig lik den Högste.'

Gud kommer inte någonsin att förlåta just detta sorts högmod där man medvetet försöker inta Guds plats.
Man upphöjer sig själv över Gud och gör sig till bättre vetande än Gud. Hårdnackat hävdar man att det Jesus genom Anden har sagt inte alls handlar om det som bokstavligen står, utan det Han sagt menas något helt annat.

Just detta sorts beteende ser jag i världen men tyvärr också alltmer växa sig fram inom kristenheten. Ett slags djävulskt andligt högmodstillstånd som leder till evigt fördärv.

Man visste att man var en syndare som behövde befrielse och bad om nåd och förbarmande av Gud, man ville själv ha förlåtelse och räddning undan det evigt dödsstraff och, fick det genom vädjan till Jesus när man bad om det, men!
Senare tycker man själv det vara helt ok att beröva andra livet på olika sätt, kanske då genom krig eller dödsstraff, de får helt enkelt skylla sig själva och förtjänar döden. 

Akta er vänner!

Matt 7:2
Ty med den dom ni dömer med, skall ni bli dömda, och med det mått ni mäter med, skall det mätas upp åt er.

Matt 18:32-35
Då kallade hans herre honom till sig och sade: Du onde tjänare! Hela skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig. Borde inte du också ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig? Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till fångvaktarna, tills han hade betalt allt vad han var skyldig. Så skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder."

Vi behöver Jesu förlåtande sinne för att komma till evigheten med Gud.

Apo 7:59-60
Så stenade de Stefanus, under det att han bad: "Herre Jesus, tag emot min ande." Sedan föll han på knä och bad med hög röst: "Herre, ställ dem inte till svars för denna synd." Med de orden insomnade han.

Luk 23:34
Men Jesus sade: "Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör."

Den som inte vill förlåta och tycker att andra människor inte förtjänar Jesu ställföreträdande död och förlåtelse når aldrig fram till himlen.
Alla behöver förlåta både vänner, mördare och fiender för att få evigt liv, aldrig önska någon människas död och undergång, då kan det vara kört för evigt!

Jesu frid...